söndag 16 november 2014

En galning på stranden


Ni som läste mitt förra inlägg om nyckelpigorna på stranden en stormig vacker sommardag, såg hur de kämpade med vinden. De sökte sig ner till havet vilket dom gör ibland I tusentals, tyvärr blev det ganska stormigt och en del hade problem med att ta sig upp på land igen, och väl på land fångade vinden dom och svepte iväg dom just när det försökte torka upp :)

torsdag 23 oktober 2014

Röda Rubiner på en vacker stormig strand


Jag kan inte planera, eller ska jag säga så här: Mitt förnamn är Spontan? :) Varför orkar jag inte gå in på just nu, utan tänker återkomma till det en annan dag, och berätta varför, - men har bl.a med hur det är att växa upp med Migrän att göra, och hur det kan forma ens liv - huuu!! ;) Så, jag planerar aldrig vad min blogg ska handla om, ej heller funderar jag på vad jag ska skriva om. Jag sätter mig helt enkelt ner, och öppnar datorn, går till mina fotomappar och tittar på vad dom är döpta till och säger - Ok, idag får det bli lite om livet på stranden :)

söndag 14 september 2014

Ekoxen - Lucanus Cervus


Om jag kunde förklara den kärlek jag känner för Ekoxen, så hade jag skrivit ner den. Men jag kan inte med ord förklara hur mycket den betyder för mig.
Hur kan man älska en liten insekt? Hur kan jag känna en sådan enorm kärlek för denna lilla varelse? Andra ruskar nog på huvudet åt mig när jag försöker förklara vad jag känner.

söndag 31 augusti 2014

En blå Juvel


Idag är en sådan där vansinnigt tråkig dag :) Det är Söndag, det regnar, och jag har diskbråck - kan det bli roligare? :) Det är så tråkigt att jag börjar skratta, hur galet är inte det? :) Så, när jag nu sitter här helt förlamad av en dum smärta, tänkte jag att då kan jag ju skriva en blogg, och göra något annat än att bara tycka att det är tråkigt.

söndag 10 augusti 2014

Kära Sommaren :)


Hur ska man börja? Bara att sätta en titel till sitt inlägg går åt skogen :) Hur gör man vill jag vråla? Jag har glömt bort hur datorn fungerar - Kan inte låta bli att skratta :)
Tänk så fort man kommer ifrån det här livet med datorer och annat, bara för att sommaren fångade en i sitt underbara varma kärleksgrepp :)

lördag 21 juni 2014

Årets Naturfotograf


Jag är på mitt jobb denna dag och min kollega håller på att förhöra mig angående lite saker man måste kunna inför nya arbetsuppgifter. - Jag orkar inte mer, säger jag efter en stund! Det måste vara nog nu! Nu har vi hållit på med detta i flera veckor/månader och jag är så less och så sätter jag igång och vräker ur mig dumheter ;) Jag fortsätter att gnälla , om hur fint väder det är utanför, - något jag gnällt om i veckor nu - och här sitter vi och förhör varandra som om det vore höststorm utanför och inte försommar/sommar,- och NU ÄR DET NOG säger jag, på allvar, - samtidigt som jag i vanlig ordning brister ut i skratt, och ingen normal människa kan ta mig på allvar, trots att jag menar allvar - men jag är så trött att inget fungerar längre och jag kan inte ens låta allvarlig utan att det går åt skogen :) Det är helt enkelt så meningslöst att älta dessa fraser jag nu gjort under en längre tid!

söndag 11 maj 2014

Den vackraste tiden


Det är tidig morgon och jag sitter i min bil och kör. Världen har nog aldrig varit så vacker som just denna morgon...., eller beror min känsla av det jag känner p.g.a att jag vet att jag inte kan gå ut i det och njuta? Hmmm...- Skärp dig Tammy, säger jag till mig själv. För vilken tur i ordningen, har jag sagt mig själv denna fras den senaste tiden? Vetskapen att jag idag ska sitta inlåst hela dagen på utbildningen, medan livet lever därute? Jag kör förbi ett fält där hararna leker, det ser ut som om de boxas med varandra och jag fylls av skratt.

lördag 22 mars 2014

Vingslag


Telefonerna ringer, larmen tjuter, människor pratar, mailen fylls på med nya mail....., mobilen plingar till, privata mail som jag måste besvara. Jag gör det sen tänker jag..., och sen blir senare och senare blir..., när tid finns?Finns tiden? Självklart! Allt beror på hur man prioriterar sägs det. Jag läser några rader från en författare jag tycker om, ju mindre tid du har i ditt liv - ju mindre fri är du...., och fri..., detta vackra ord, det vackraste ord jag vet..., men vi måste ju göra saker, passa tiden, vi måste ju arbeta, vi måste ju faktiskt en massa. Fast å andra sidan måste jag inte fotografera :)

söndag 16 februari 2014

Vinterdagar bland själar och änglavingar


Det var en sådan där behaglig och vackert kall dag, då solen ändå värmde, men vinden var bitande kall. Lloyd hade fullt upp med att gå igenom precis allt nytt som havet hade sköljt upp denna dag. Så, jag hade att välja mellan att stå där och frysa ihjäl. Eller, att lägga mig ner och sova en stund! Livet med en Newfoundlandshund är antingen i 190 knyck eller i slowmotion :) Och nog var det mjukt där på stranden denna dag, x-tra mjukt då havet hade sköljt upp mängder med olika sorters alger och sjögräs. Särskilt en röd variant denna dag, som jag tror heter grov rödsläke?


 Jag satte mig ner, för att stunden senare lägga mig ner på denna mjuka bädd. Och vilken säng då, alldeles underbart mjuk och skön! Och nej, jag tänkte iaf inte somna denna gång - även om jag har en viss benägenhet att göra det ibland på stranden :) Istället blev jag väldigt fascinerad av allt vackert som bäddat ner sig där i algerna. Vackra fjädrar, små musslor, allting liknade en sagovärld och ännu mer sagolikt blev det genom linsen. Jag riktade blicken på några vattendroppar som låg på en fjäder, och det var då jag såg dom...., osäker på vad jag såg, försökte jag titta närmre...., dom gick runt där inne i vattendroppen, sen stannade dom som om de pratade - för att i nästa andetag lyfta på sina händer och sen gå vidare igen... Nämen, vad är det jag ser? Där är någon inuti droppen....., jag kisade och försökte allt vad jag kunde för att se vad det var? Konstigt! Med huvudet ner i algerna låg jag och tittade på denna droppe som helt uppslukade mig. Jag vet inte vad det var inne i droppen. Jag vet dock att det fanns inget mer än tång och hav bakom, så jag kallar denna bild för själarna :) Då jag tycker det ser ut och påminde mig om det.


Sen var jag förstås tvungen att kolla alla andra fjädrar om det var någon inne i dom också :) Men icke, dom var lediga :) Tur att där inte var några andra människor där på stranden, för risken är väl att jag i mitt fascinerande tillstånd bett någon annan titta på vattendroppen och berätta om de såg något :)




En annan vacker vinterdag träffade vi på några kära vänner - sälarna! Och dom här underbaringarna fyller mitt hjärta så det svämmar över. Vi ville för allt i världen inte skrämma dom. Det absolut värsta jag vet är folk som inte visar respekt. Vet inte hur många ggr man krypt och ålat sig fram flera hundratals meter för att dom ska förstå att man inte vill dom illa, och för att så långt det går - passa in och inte utgöra ett hot. Så kommer någon människa och trampar raka vägen fram och skrämmer bort allihop. Men dom är kloka dessa sötnosar, dom känner igen oss. En del av dessa är över 40 år gamla! Om man är lugn bland djur, får man uppleva magi.


 Här kommer en sköldpadda minsann :) Ok, jag har fel, men lite lik en sköldpadda är han väl?


Lycka är att få ligga där hos dom och höra dom sjunga! Man är så lycklig att man inte ens förstår först varför det är så oerhört kallt? och var kommer den där kylan ifrån helt plötsligt? Tills man tar sig tid att bara böja lite på huvudet och får se att man faktiskt ligger i havet ;) Japp, så går det när man är fokuserad och förtrollad av kärlek!


Ljuvliga så man med ord inte kan beskriva hur fina dom är! Trots att man låg i vatten och hade sand överallt så var man varm enda in i själen av den lycka man känner av att få vara där och vara en av dom.


Sedan har vi en annan ängel som fyller ens hjärta med värme trots bitande kalla vindar och snöstorm!


Och frågan är, finns det något vackrare än då varje gren, varje liten plätt är klädd i vitt? Jag har ställt frågan till mig själv som den sommarälskare jag är, vad tycker jag? Vad känner jag? Och när jag väl insåg att det slår nog allt, så förvånnade jag de flesta i min omgivning när jag kom med denna bekännelse. Inte du Tammy, sa dom allihop och gud så fel dom har!! :)


Den här sagofiguren kan man se om man har tur i skogen. Han fullständigt älskar snö och kyla. Helst 30 minusgrader :) Och denna sagofigur lägger sig gärna till ro ute i kyla och snö och kan ligga där i timmar och bara njuta. Han har noll förståelse för att man kanske fryser eller har tappat känseln i fingrar och tår för längesen.


Men han är mitt allt! Och just på denna bild hade han brottat ner mig, slitit av min mössa och hårband då jag försökte ställa in kameran då jag ville testa en ny bildidé. Men så fort jag försökte fånga det, såg han ut som den oskyldigaste lilla vovve som finns i hela världen. Men, skenet bedrar ;)



Jag önskar er alla en underbar vecka, var rädda om er! Alla bilderna är fotade med en Canon 5D Mark II. Objektiv som använts är Canons 400 - 5,6, Canons 16-35 - 2,8 och även ett makro till fjäderbilderna här ovan.

onsdag 22 januari 2014

Kärt barn har många namn


Idag tänkte jag tipsa om en skönhet som många går förbi. En skönhet som jag tror alla var man än bor i Sverige har tillgång till? Och det är ju helt fantastiskt tycker jag och därför vill jag prata mer om den. För hur det än är så kan man tipsa om många fotomotiv, men vi bor alla på olika ställen med olika förutsättningar och många gånger kan man se vackra bilder och önska att man hade samma motiv där man bodde. Och det har vi nu :) ~ Det var en gång i somras som jag så gärna ville gå ut och fotografera, men jag kunde inte. Min älskade vovve Lloyd hade ett skov (anfall) som han tyvärr drabbas av ibland efter att blivit smittad av fästing och drabbades av fästingburna sjukdomar. Jag ville inte lämna honom, och medan jag satt där i solen och det var en sådan där fantastisk dag som tyvärr mörkades ner då han mådde dåligt. Men mina ögon föll på Mjölke, ( rallaros, mjölkört och mamma mia så många namn denna växt har :) Vi går in på det lite senare :) Dom stod där färglada och tycktes liksom ropa på mig - "Kom hit till oss då - Du kan njuta av vår skönhet samtidigt som du är hos din vovve :)" Jag hade fotat dom förra året, men nu gick jag in och hämta kameran och gick fram till dom.


 Massor av myror sprang runt och även andra söta insekter landade där. Återigen kom orden till mig som så ofta kommer - Vad är väl en bal på slottet? :) Vad jag menar är att vi ofta åker runt för att hitta spännande saker att fota, spännande platser, kanske till andra sidan jordklotet - alla dessa heta exotiska ställen, rena drömmarna för en fotograf. Men varför misströsta, vi har så mycket där vi är. Och ibland kan man kanske inte åka iväg, men man ska inte misströsta för det - man ska göra det bästa av det man har! Plötsligt medan jag satt där och fotade kom jag att tänka på andra fotografer i andra världsdelar, fotografer som kontaktat mig och sagt att de drömmer om att få komma till Sverige och fotografera. Hmm, förut hade jag aldrig tänkt på dessa ord de sagt särskilt mycket - drömma om att komma hit och fota när man bor i exempelvis Indonesien, USA? Var det ett skämt? :) Kanske inte?! kanske hade de sett en bild någon i Sverige tagit och då känt samma sak som vi ofta känner, tänk att få åka dit...?


Och när vi då går förbi den här vackra blomman och känner, - det finns ingenting att fota - så titta en gång till :)


Och visst kan man göra massor med detta vanliga motiv. Se bara hur ljuset totalförändrar blommans färg. Dessa ovan har jag fotat i skugga, då är blomman mer lila - men så fort solen lägger sin hand vid henne, så exploderar hon i rosaaktiga nyanser. Och dessutom är det även lite skillnad på dessa rosa färgtoner, jag har tagit dom i sen eftermiddagssol när ljuset är som varmast. Men tar man de tidigare på dagen är dom mer ljusrosa.


Att trycka in kameran i blommornas värld och försöka se dom mer som abstrakta skönheter som kittlar ens sinnen är dunderkul.


Det landar även en grön magiskt varelse som förtrollar mig med sin metallgröna nyans, tyvärr minns jag inte namnet på denna insekt just nu så jag får återkomma med det. Men visst är han söt? :)



Det är en makalöst vacker växt och kärt barn har många namn :) I mitt landskap Skåne, kallas hon för - Rävrumpa :) Fast jag har alltid sagt - Rävarumpa :) Sen kollade jag upp lite på nätet vad hon mer kallas för förutom mjölkört och Rallarros. Och man säger bl.a i Lappland - Abragärest, i  Dalarna - Duntrav, i Uppland - Kalvrumpa, i Västerbotten - Allmoke O.S.V :) Massa olika namn minsann, och kanske kallas den något särskilt hos dig?


Det var lite om rävarumpan ;) Missa henne inte till sommaren, hon är alldeles bedårande vacker i vilket ljus du än väljer! Var rädda om er!
/Tammy