En dag så står jag iaf där och försöker fånga insekternas flykt, kamp? jakt? liv eller vad jag nu ska kalla det jag känner? När jag hör en bil stanna på uppfarten. En vän är på väg hem till mig, och han är inte bara min vän, utan även min kollega sen minst 15 år tillbaks, och han står mig väldigt nära. Ibland undrar jag hur han orkar med mig? :) Tack ! Nåväl, jag hör hans bil stanna, jag hör hur han går fram till grinden och jag känner mycket väl att han står där... MEN, jag är fullt upptagen med att försöka fånga en myra som springer över stenplattorna och där står jag framåtlutad med kameran riktat rakt ner i stenplattor...! - Vad gör du nu, Tammy? Säger han och ler. - Jag fotar en myra som springer över gången, jag försöker fånga hans flykt genom livet, hans värld, hans själ och jag försöker allt vad jag kan att hitta orden och samtidigt andas då jag tydligen håller andan då jag fotar :) Jag visar min vän displayen i kameran, så han kan få se :) Han tittar på mig, hans blick letar i mina ögon efter ett tecken att jag skämtar... Han lyfter sin hand mot min panna, och innan jag hinner reagera, drar han den åt sig som om han bränt sig och utbrister; -Aj som f-n!! :) Nu är det illa Tammy, nu är det mycket illa med dig :) Det där var det absolut fulaste jag sett säger han och vrålskrattar! Jag tjuter av skratt :) här står jag och kämpar och kan inte andas och så har han mage att berätta för mig hur dåliga mina bilder är, och JAAAAAA - jag förstår mycket väl, jag tror mig veta exakt vad han känner nu - men han förstår ju inte:) Han är nu helt övertygad om att jag skämtar med de bilder jag visade, och då jag skrattar så övertygar jag inte honom precis - men hur ska jag förklara att jag inte skämtar? :) - Varför fotar du inte myrorna i skogen som du brukar göra säger han, medan han försöker resa sig upp då Lloyd bestämt sig för att brotta ner honom.. -Därför att nu är jag här, svarar jag medan jag skrattar. -Du gillar väl bilder på Lejon, Tigrar, vargar, och Björnar som är fångade med lång slutartid? Nå, vad är skillnaden frågar jag? Jag har inga vargar och Lejon att fota, jag har en myra och så faller jag ihop i skratt igen då jag själv hör hur patetiskt det låter och han ruskar bara på huvudet åt mig, helt övertygad om att jag är komplett galen. Jag skyndar mig att säga - Om du bara visste hur himla svårt det är att fånga en myra med lång slutartid och ändå försöka få den lite skarp, att fånga hans liv, han själ - ett lejon är ju en baggis i jämförelse och så tjuter jag av skratt igen för det räcker att jag tittar på min vän, så ser jag att det är inte lönt, han är nu helt övertygad om att jag skojar och är komplett galen :) -Lloyd, hugg i, ta för dig och gör din matte stolt nu, säger jag åt min hund som äntligen brottat ner min elaka kollega ;) Ser ni den söta lilla pigans vinge som sticker ut där bak? Jag tycker hon är så go!
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 200 - S 1/16 s - B 5,6
För att hoppa till en annan dag i somras då jag ännu en gång blev förklarad som galen av mina nära och kära :) Jag stod mitt på gatan, på asfalten och försökte fånga en nyckelpiga. Jag hör mycket väl att det kommer någon gåendes. jag hör hur de stannar till, men dom säger inget. Och jag vet att jag är nu mycket oförskämd som inte ens lyfter på mitt huvud och säger hej, jag vet att dom tycker att jag är en mycket konstig människa :) jag är fullt koncentrerad på att försöka fånga pigans väg och jag har bara en chans, sen är hon borta. Jag kan nästan känna hur grannarna eller vem det nu var som stannade och tittade, själva tittar ner i asfalten och inget ser, blir absolut övertygad om att jag är tokig :) Inne i min trädgård ska vi grilla, och en annan väldigt nära vän till mig öppnar köksfönstret för att kalla på mig. - Tammy, vad håller du på med?? Du beter dig ju helt rubbat där ute och så skrattar han! Tja, det är inte lönt att förklara ens, känner jag och då nyckelpigan redan försvunnit tar jag och går in. Jag laddar över mina bilder i datorn och så kallar jag på min vän och säger. Du undrade vad jag gjorde där ute på gatan? Jag fotade det här och så visar jag mina bilder och svaret jag får är inte nådigt ;)
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/21 s - B 8
- Men snälla Tammy, du kan väl ändå inte mena allvar? De få orden räcker för att jag ska falla ihop i vrålgarv :) Min vän pratar med mig och säger: -Tammy, allvar nu! Du som kan ta så fina bilder! Du som tagit så underbara bilder på nyckelpigor som flyger, på myror i skogen, på grodor som skrattar, du kan väl ändå inte mena allvar med det här? Det är ju rena skitbilderna , rent ut sagt! Alltså, du har faktiskt nu flippat fullständigt ut, ingen Tammy kommer gilla dessa bilder, ingen! Jag säger det för att jag vill dig väl. Du beter dig nu som andra konstnärer, dom är bra i början, sedan flippar de fullständigt ut. Du har ju själv sagt så Tammy, minns du den där kända konstnären som du jobbade hos, (lämnar namnet ute på konstnären) Du berättade ju själv att du sagt åt honom att du tyckte hans bilder var sinnesjuka, att du gillat dom i början tills han flippade ut. Du har hamnat där själv nu, titta säger min vän och visar mig mina bilder på datorn, detta är sinnesjukt! :)
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 400 - S 1/16 s - B 5,6
Jag förklarar eller jag försöker förklara utan att skratta :) att jag är helt enig med mina vänner att dom inte förstår, men själv älskar jag att leka, att utmana mig själv. Jag säger: - Jag kan gå ut i trädgården nu direkt och ta en bild på en blomma eller vad du vill och få den att bli vacker! Jag kan gå ut och fota en nyckelpiga som flyger och säkert få den skarp. Men, jag kan inte gå ut och fånga en myra på vägen och fånga hans själ, hans flykt, att få honom i tillräcklig skärpa med lång slutartid - utan jag måste ta flera bilder, jag måste öva, jag blir UTMANAD och det är ju det som är det roliga förklarar jag. Att det är svårt! Att jag inte kan. Min vän svarar att han tror sig förstå vad jag menar.
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/6 s - B 11
Ingen av mina nära vänner fotograferar, förutom min syster och en annan vän i Värmland. Jo, lite grann då och då fotar dom, och jag förstår vad dom menar och jag värdesätter deras ärlighet och omtanke, men när jag ställer motfrågor - Vill du spela tennis med någon som inte kan fånga bollen ens? Nä, jag tänkte väl det? Du måste utmanas! :)
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/10 s - B 5,6
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/ 12 s - B 8
Det är inte lätt att vara tvilling, fråga mig! Men frågan är om inte det är tuffare att vara tvilling med en Myra? :) Den här bilden visar hur knäppt det kan bli med lång slutartid och någon som rusar fram i 190, det blev en dubbelskugga på myran.
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/12 s - B 9
Canon 5D Mark II + Canon 100 - 2,8 - ISO 100 - S 1/6 s - B 32
Kom ihåg att alltid fota för din egen skull. Vad just du vill fånga. Inte vad andra kan tänkas tycka om. Jämför dig aldrig med andra, för du är unik och det finns bara en utav dig! Jag älskar mina nära, och skulle aldrig våga skriva ut hur dåliga dom tycker att mina bilder är, om det inte vore för att jag älskar dom och för att jag vet att dom aldrig skulle säga något som skadar mig, utan vi skrattar ihop och tro mig, jag vet exakt vad dom menar :) Och dom tycker ju faktiskt om några av mina bilder...., ännu ;) Och vem vet, en dag kanske de tycker om dessa också :)
/Tammy
