Min favoritfärg är vit..... Jag skulle kunna ha allt i vitt. Många tycker det är tråkigt, men själv älskar jag vitt. Allt i mitt hem ska vara vitt, så sa jag när jag var liten och när jag sen flyttade hemifrån, så försökte jag skapa mitt hem i vitt. Vita möbler, vita väggar, vita mattor, vita kläder, vitt, vitt, vitt...... :) och till det här vita bryter jag av med stora gröna växter och vatten överallt, japp - det ska vara vatten i ens hem..., skålar med vatten och ljus, vatten i akvarium med gröna växter...., vatten och vitt. Och kanske kan jag där på väggen hänga upp en tavla från havet, eller av havets själar - måsarna, sälarna, havet? Tro mig, jag har försökt att ha ett vitt hem, men insett hur känsligt det är.
Minsta lilla, och det vita förstörs och man kan inte leva så, iaf inte om man älskar att leva och absolut inte om man har en Newfoundlandshund som älskar den nytvättade vita mattan :) Jag börjar skratta nu :))) Jag minns när jag skulle köpa min första TV, den skulle absolut vara i vitt och jag var helt tokig att man inte kunna hitta en vit TV. Allt var svart och silver. Men jag hitta en till slut ;) Nåja, för att korta ner en ganska ointressant story, så bjöd jag in lite beige färg m.m ;)
Jag älskar ju sommaren och våren, det kan inte ha undgått så många? :) Iaf inte de som läser min blogg. Men, det innebär inte att jag inte älskar när världen målas i vitt ♥ Jag älskar den vita världen nämligen. Däremot har jag mycket svårt för när hösten anländer med mörkret, dimman, fukten, regnet och detta eviga mörker, så när snön äntligen kom och lyste upp så log jag igen och ännu mer log min älskade Lloyd :)
Lloyd älskar snö, han fryser aldrig!! Och han har inte minsta förståelse för att jag fryser, han slår dövörat till och visar tydligt att han slutat höra :) Så här sitter han när vi är ute och går och då han vägrar komma till mig. Om vi går på en stig, och jag vill vända åt ena hållet och han åt andra, så sätter han sig bestämt ner för att visa att han inte tänker gå den vägen och det slutar med att vi går den förbaskade väg han vill, för annars fryser ju jag ihjäl :) Fy och usch, män är verkligen obstinata och tjuriga om de inte får sin vilja igenom ;)
Under tiden som vi är ute och går så njuter jag av denna sagovärld som Moder natur så vackert pyntat i vitt, jag är full av beundran när vi går där på denna vita matta och jag måste vända mig om hela tiden för att se om jag och Lloyd smutsar ner hennes matta där vi går? Det vore ju så oförskämt av oss, men icke, våra avtryck är lika vita som hennes matta. och vi traskar vördnadsfullt vidare i hennes vackra vita hem och beundrar hennes goda smak för denna makalösa inredning. Lloyd envisar vidare när jag så gärna vill testa en annan liten stig, så han sätter sig bestämt ner för att visa att han minsann inte tänker gå den vägen. Ni kan ju själv förstå att det tar timmar för oss att vara ute och gå :) Men allt är mitt eget fel. Jag var dum nog en gång i tiden och lärde honom att visa den väg han ville gå, därför att jag tyckte synd om de hundar som alltid skulle gå den väg människan ville gå :)) Så, det där snappa han upp ;) Det syns inte på denna bilden att det har börjat snöa igen, men se - det gjorde det :)
Med en envis hund så kan matte koncentrera sig på att se om man kan måla med det vita färgerna..
Vi går vidare ner mot en bäck och följer den sedan tills vi kommer till en lång Å....
Jag har svårt för att sluta leka med de vita fägerna och kameran :) Vi vandrar vidare och solen kommer fram och det blir ännu vitare och ännu vackrare ute.
När Lloyd andas väller det ut rök ur hans söta mun och jag vill så gärna fånga det, men den där galningen sitter ju aldrig still - han förstår inte vilken guldgruva han är för hans matte som inga björnar och andra rovdjur kan hitta och fota pga utav honom :) Så det minsta man kan begära är väl att han anstränger sig lite så jag också får fånga ett djur som det väller rök ur munnen på?? :)) Nja, tyvärr är fotografen inte den bästa och jag misslyckas fånga det mesta av detta, för sen drar han vidare - men han gör mitt hjärta väldigt varmt iaf ♥
Vi går vidare och hamnar vid en lång Å och självklart hoppar min lilla säl i även där för att svalka av sig, för man måste ju förstå att han vid detta laget är jäääääättttevarm :))
Vid detta laget börjar det bli en aning kallt, man går så mycket och när man väl stannar så kryper kylan in på en och plötsligt så kommer det in iskalla dimmor och förvandlar mig och Lloyd till frostbitar :))
Jag ber min älskade vän att stanna, för hur tusan ser han ut?? Har mina ögon frostat igen? han har ju blivit helt GRÅ :) Han ser ut att ha åldrats jättesnabbt från svart till grå hund på några sekunder :))
Min älskling har blivit rimfrostad och jag börjar skratta så söt han är, men märker då att mina ögon känns mycket tunga och jag känner på dom med min hand för att inse att mina ögonfransar har blivit rimfrostade, jag och Lloyd har alltså blivit rimfrostade :))
Det är väl då man måste inse att det är dax att gå hem? :) Jag önskar er alla en underbar Julhelg och att ni är rädda om er ♥ Julkram till er alla
/Tammy
Ps: Alla bilderna är tagna med en Canon5D Mark II och en Canon 70-200. Undrar någon över slutartider eller annat, så bara fråga. DS.
